louisehagman

Jag tänker ihopsjunken
 i täcket har inte rört en min
sen lampan släcktes,
funderar på det som berör mig mest
jag gråter
så jag frågar mig själv
är det glädjetårar?
eller skriker min själ?
alla dagar är långa
men nätterna längre.
Gråter om nätterna
men skrattar om dagen
Jag känner att
rädslan inom mig växer,
att leva på gränsen
men nu faller jag ner
med gråten i halsen
ser du mig slåss mot tiden
för framtiden och med tårar på kinden
& var du än befinner dig
finns du alltid här i mitt inre..